Onedirectionfanfics

Kapitel 27
förra kapitlet:
Försiktigt klev jag in i duschen och lät det varma vattnet rinna över mig, värmen steg snabbt i min kropp och det kalla av Nialls lilla prank var snart ett minne blott. Dörren öppnades, stängdes och låset vreds om. jag stelnade till och tog tag i en borstaktig sak och backade några steg.

Sophias perspektiv:
Han log retsamt mot mig, jag spände käkarna och la ifrån mig borsten.
"So if it was someone who played t okill you, you would protect you with that." Han skrattade lite sarkastiskt mot mig mitt försök att skydda mig.
"Harry..." Suckade jag.
Han drog av sig sina kläder och gick in i duschen, jag vände mig snabbt om för att sätta på vattnet igen. Han började kyssa mig på halsen, ned på den vänstra axeln och fortsatte på armen.
"mm, you are so beautiful." Han började bita mig lite löst på huden under örat.
Min kropp reagerad positivt men min hjärna skrek nej. Så när han var på väg med handen mot mitt underliv så tog jag tag i den och puttade undan den från mig. Jag lutade mig mot duschväggen och andades lugnt för att försöka tänka.
"Harry, I is not that i don't want to, cuz i really want but my brain-"
"sssch, i understand. We wait until your ready, okey?" Han kysste mig länge och mjukt.
"thank you." Han nickade och log.
Vi fortsatte att duscha, några kyssar utbyttes men inget mer, han accpeterade och respekterade, det kändes otroligt skönt. Men frågan är hur länge jag kunde hålla lusten i styr. Jag klev ur duschen, torkade kroppen noga, svepte en annan handduk runt håret när jag hängt upp den andra och gick till sovrummet för att klä på mig myskläder. Jag hittade ett par leopardfärgade pyjamasbyxor, en matchande tröja och tofflor.
"Wow, do you like cheetahs or something?"
Jag log stort mot honom och vickade lite på tårna. Han skakade på huvudet och mumlade något om att jag var galen.
"Oh god! Niall, youare going to clean this mess!" Harry hade upptäckt sin säng, han suckade djupt några gånger och skakade på huvudet när han fick runt till den torra sidan där jag satt.
Han la sitt huvud på min ben som var uppdragna och kollade nyfiket på mig. Han kollade djupare i mina ögon som han bokstavligt talat tänkte rota i min hjärna. Jag visste att han ville veta saker. trots att jag visste att man inte skulle hålla saker inne så gör jag det ändå, det har funkat länge så risken är gandka liten att något skulle hända mig på grund av det. Alla pratar om att en dag kommer droppen så får bägaren att rinna över och om det nu är sant, varför har det då inte hänt mig?
"we should sleep. the plane goes early tomorrow." Harry avbröt mina tankar. Jag nickade som svar men kollad snabbt skeptiskt mot andra halvan av sängen som fortfarande var dränkt. Hans blick följde min och en extremt djup suck kom ur honom när han såg halvan igen.
"Well, i think you and I have to sleep very tight tonight." Han reste sig, gick till andra sidan och drog ur de blöta sängkläderna.
Han klättrade bökigt över mig, la sig så tätt intill han kunde och la armarna runt mig. Jag somnade nästan på en gång vilket jag aldrig brukar göra men att vara i hans famn kändes så otroligt tryggt.

Harrys perspektiv:
"Wake up angel. we have to go soon." Klockan var fyra på morgonen, jag hade försökt väcka henne i en halvtimme snart och börjar starkt fundera på om hon var död.
"What?" Hon kollade trött på mig och gnuggade ögonen.
Så död var hon inte bara ingen speciellt vidare morgon människa. Jag tog upp hennes lilla kropp i min famn, hon gnällde lite när täcket for av men hon la tungt sitt huvud mot min axel. Nej, ingen morgon människa men hon skulle få sova på flyget och det var faktiskt några timmar till Grekland. Jag satte ner henne på en stol vid bordet och räckte fram en skål med yoghurt till henne innan jag satte mig och åt. Hon åt ändå ganska snabbt för att vare en zombie och snart satt vi i bilen mot flygplatsen. Jag kollade på henne ibland och det syntes verkligen att hon gjorde sitt allra bästa för att hålla sig vaken. Jag strök försiktigt med handen mot hennes kind och i ögonvrån kunde jag se ett litet leende.

Flera timmar senare:
Vi gick ner för landning, Sophia sov som en stock medans jag var klarvaken. Jag hade suttit och planerat vad vi skulle göra men kom snabbt till att vi skulle göra det tillsammans. Precis när jag skulle försöka väcka henne så vaknade hon med ett ryck och såg skräckslagen ut.
"Nightmare?" Hon nickade, drog handen genom håret och reste sig upp för att få ned väskorna från hyllan.
Hon var alldeles för kort, hon stod på tå men nådde ändå inte. Jag skrattade lite lågt åt henne vilket hon måste ha hört från hon gav mig en sur blick.
"Do you need help miss?" En av man kom fram till henne och väntade inte ens på ett svar utan han tog ned väskorna.
"thank you." Sophia var röd som en tomat i ansiktet.
Jag började flabba sönder där jag satt, det var lite svårt att ta sig ut när hon stod i vägen men utsikten var i alla fall vacker.