Onedirectionfanfics

del 24

förra delen:

”she, she, she, she’s DEAD!” Skrek han och la på.

jag föll ihop på golvet, förlamad, kunde absolut inte göra något.

Jag började gråta tyst med det bröts ut i hysteriskt gråt ganska snabbt.

någon knackade på dörren, jag ignorerade.

”Jonna? i’m sorry i didn’t mean to be angry.” sa Niall.

 

Jonnas perspektiv:

dumma Niall!

jag var ju inte ledsen över att han blev arg, hon var död, DÖD!

varför? vad hände? gjorde hon det själv?

frågorna bara virvlade runt.

 

Nialls perspektiv:

jag hade sårat personen som jag älskade mest på hela jorden, nu satt hon där inne och grät på grund av mig.

hon var så skör och jag är så klumpig!

”Niall, it’s not you.. it’s Sarah..” viskade hon.

jag gick in, satte mig bredvid henne och tog henne i min famn.

hon var alldeles varm i av att ha gråtit så mycket.

”Talk to me.” viskade jag.

Hon berättade att hennes bästavän hade dött och att hon inte visste hur eller varför.

hon grät och grät, tårarna tog nästan aldrig slut.

jag höll henne mot mitt bröst och lät henne gråta och prata ut.

”niall! we have to go now.” sa Liam som stod utanför dörren.

”please..” viskade Jonna och kollade upp på mig.

”i’m sorry honey..” sa ja och kysste henne.

Det var så jobbigt att lämna henne nu men jag var tvungen.

”niall..” viskade hon och tog tag i min hand, jag vände mig om och log innan jag gick ut till de andra.

 

Jonnas perspektiv:

Hur fan kunde han bara lämna mig sådär?

Jag behövde honom, visst jag förstår att konserten var viktig men ändå, han måste ju förstå.

”jonna, what’s wrong?” Frågade Nathalie som hade kommit in till mig.

jag berättade allt för henne och hon såg en aning förvånad ut när jag berättade om Niall.

”that’s not him.” Svarade hon och kollade rakt in i mina ögon.

”I know! am i not enough for him?” Frågade jag och kollade ner i golvet.

”hey! don’t think like that! of course  you are!” Sa hon och kramade om mig.

 

1 vecka senare.

Jag hade försökt berättat för Niall hela den här veckan, men han hade aldrig riktigt haft tid.

Och nu satt vi på planet och jag vägrade möta hans blick, jag var sur.

”hey, jonna please look at me!” Sa han och tog tag i min arm, jag fortsatte att kolla ut genom fönstret.

”leave her alone, she’s not gonna forgive you..” sa Liam.

jag blängde ilsket på honom, han höjde händerna och visade ett fredstecken.

”really funny!” Skrek jag, kastade en kudde på honom och gick till tjejerna för att sitta vid dem.

”Hey!” Sa de glatt och vi började prata om allt möjligt, Nathalie såg lite orolig ut och höll handen mot sin mage.

*oh no!* tänkte jag och kollade på henne.

hon mötte min blick och försökte le lite ”it’s okay.” Mimade jag.

”thanks” Mimade hon tillbaka.

 

Nathalies perspektiv:
jag hade blivit så chockad, nästan förlamad när jag såg svaret på testet.

hur ska jag kunna berätta för Louis?

vi har inte ens varit tillsammans nå länge, tänk om han fortfarande har känslor för Eleanor?

Vad ska jag göra om han vill att jag ska göra abort?!

min mobil plingade till, ett mess.

*i’m here if need someone, I’ve to tell you something*

det var från Jonna.

*thanks! i’m will allways be here for you too!* svarade jag och log lite åt att någon faktiskt hade sett att något var fel.

vi flög i flera timmar, jag ville bara vara i Louis famn, ligga där och ha hans trygga armar runt mig, precis som vi brukar.

Vill höra han viska att han älskade mig och alla de där underbara orden han brukar.

Men så fick vi de här konstiga platserna!

Tjejerna för sig och killarna för sig, Niall ville prata med Jonna så först satt hon hos dem men nu satt hon här.

hon har vart sur hela veckan på Niall, vägrat berättat vad det är när han väl haft tid.

Någonting är väldigt fel.

Min mobil plingade till igen.

*I miss u soo much babe! xxxx* det var från Louis, jag log lite för mig själv och svarade

 ”miss u too babe! xxxx”

 

Nialls perspektiv.

jag kan inte förstå att Jonna är så sur!

Hon vet att jag är väldigt upptagen och att jag alltid ägnar mej åt henne så fort jag kan.

jag kollade åt henne håll, hon såg orolig ut.

Jag tog upp min mobil och skickade iväg ett mess.

*what’s on your mind, honey? xxx*

hon läste det och kollade upp på mig, en tår föll från hennes kind innan hon vände blicken på mobilen igen.

Några sekunder senare kom ett svar.

*do u really have to see everything? :((

well, i’ve try to tell u something, it’s importend. xxx*

jag suckade, så dum jag var!

självklart, varför hade jag inte uppfattat det?

*i’m really sorry!

I don’t know what’s wrong with me?! :s

tell me what u wanna talk about. xxxx*

jag kollade på henne, hon suckade, bet sig i läppen och skrev ett svar.

*it’s okey babe!

I wanna take it face 2 face… xxx*

Hon kollade på mig och jag nickad och log mot henne.